Vattnets Kretslopp
Vattnets kretslopp är otroligt viktigt för att skapa liv på vår planet.
Vattnet cirkulerar runt från världshaven, blir vattenånga som kondenseras och faller ut i form av regn som sedan via bäckar, sjöar och floder åter rinner ut i havet.
Det är detta som kallas vattnets kretslopp.
Totalt finns det cirka 1 300 000 000 000 km³ vatten på jorden och tar i snitt omkring 350 år innan en vattenmolekyl genomgått hela kretsloppet och åter får komma upp i luften och bilda ett moln.
I genomsnitt på land i världen faller cirka 1 meter nederbörd och i Sverige är snittet kring 700 mm men varierar mellan 500-1000 mm.
Alla steg i vattnets kretslopp
Det finns flera olika steg i kretsloppet för vattnet där det förslyttas eller övergår till en annan fas. Det går att dela in vattnets kretslopp i följande 12 faser.
- Avdunstning är vatten som övergår från vätska till gas d.v.s. vattenånga. Över 1 meter av vattnet i hav och sjöar avdunstar varje år vilket motsvarar omkring 400 000 000 000 km³ avdunstar och faller sedan ner som regn.
- Transpiration är avdunstning av vatten från växter, träd eller djur. Omkring 99% av vatten som växter suger i sig transpireras ut i luften.
- Sublimation kallas det när is eller snö övergår direkt till fasen vattenånga utan att bli först bli flytande vatten. Detta kan ske kalla klara dagar när solen bränner kraftigt.
- Kondensation innebär att vattenånga kyls ned så att luften blir mättad med ånga och då bildas små vattendroppar som kan bli moln eller dagg.
- Transport är förflyttning av vattenånga, normalt i form av moln, av med hjälp av vindar från världshaven till landområden.
- Nederbörd är vatten som faller tillbaka jorden i form av regn, snö eller hagel.
- Deposition är motsatsen till sublimation, d.v.s. att vattenånga övergår direkt till is eller snö utan att vara flytande däremellan. Detta sker t.ex. när frost bildas på marken under en kall natt.
- Infiltration är vatten som rinner ned från ytan ner i mark, sand eller jord.
- Perkolation kallas det när infiltrerat vatten kommer ner till grundvattnet.
- Grundvatten kan rinna ner och lagras i akviferer som kan liknas vid en geologisk skikt som kan lagra vatten och som har stor genomsläpplighet.
- Ytvattenflöde är strömmande vatten i åar, bäckar, floder, kanaler eller sjöar mot haven.
- Växtupptagning är vatten som växterna suger upp från marken eller grundvattnet. Endast 1% av vatten använder växterna och resterande 99% återförs till luften i form av fukt via transpiration.
Massor om Kretslopp
Det finns många olika typer av kretslopp och dessa skiljer sig åt väldigt mycket. En del av kretsloppen och annat intressant om återvinning och resurshushållning kan du läsa om här.
